Skatterna har faktiskt sänkts...

Widar Andersson, politisk chefredaktör på Folkbladet, är antagligen en av de mest insatta personerna i Östergötland vad det gäller politik. Hans inlägg är ofta kloka och välgrundade. I sin senaste ledare kritiserar han partivännen Bodströms retorik, vilket försätter mig i en konstig situation. Jag gillar nämligen Widar väldigt mycket för hans politiska kunskaper och åsikter, samtidigt är jag inte förtjust alls i Bodström som drivit FRA-frågan och andra integritetskränkande frågor. Men Bodström har faktiskt rätt.

Bodström säger att bara de rikaste tjänat på de senaste årens skattesänkningar, medan Widar menar att det inte stämmer eftersom alla som arbetar fått en skattesänkning. Frågan hänger såklart på vad man menar med "tjänat".

Låg- och medelinkomsttagare har proportioneligt större nytta av den offentliga sektorn än höginkomsttagare och förmögna. Vår progressiva skattemodell och solidariska finansiering av offentlig sektor innebär att de som tjänar bäst också är med och bidrar mest till den gemensamma ekonomin. Alla skattesänkningar måste finansieras med nedskärningar eller försäljningar av vår gemensamma välfärd. Om vi idag helt tog bort landstingsskatten och privatiserade sjukvården skulle såklart alla som betalar skatt "tjäna" på det, men bara de rikaste skulle ha råd att gå till doktorn om de blev sjuka.

Alla utom de allra rikaste i Sverige får ut mer av den offentliga sektorn än vad de betalar. Därför förlorar också alla utom de rikaste på att skatterna sänks. Om jag får 100kr mer i plånboken efter skatt, men min A-kasseavgift samtidigt ökar med 200kr, har jag då tjänat på skattesänkningen? Höjda dagisavgifter, avgifter i vården, sämre personaltäthet inom skolan och omsorgen, sämre underhåll av vägar och parker... det är sätt att finansiera skattesänkningar, men det innebär inte att vi tjänar på det.

Ironiskt nog tillhör den rike Bodström de som faktiskt HAR tjänat på skattesänkningarna, medan Widar inte gör det. Miljöpartiet är det enda parti som istället för sänkningar eller höjningar vill ha en växling. Där man höjer skatten på sådant som är "dåligt", som miljöförstöring och klimatpåverkan, och sänker skatten på sådant som är bra, som ekologiska produkter, arbete, tjänster och kultur.