Visar inlägg med etikett jämställdhet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett jämställdhet. Visa alla inlägg

fredag 27 augusti 2010

Nazister är inte farliga

För inte så länge sedan spreds det panik om Ebola, den senaste supersjukdomen. Och visst, drabbas man av Ebolaviruset så är dödligheten oerhört hög och sjukdomen är en extremt obehaglig version av blödarfeber. Men viruset kräver ett nedsatt immunförsvar för att bli farligt. I stora delar av Afrika där undernäring är vanligt blir också ebolaviruset ett allvarligt problem. Men i västvärlden är det ingen fara. Ebolaviruset kräver undernäring, brist på fungerande avloppssystem och avsaknad av ett fungerande sjukvårdssystem för att bli farligt.

Nazister är inte heller särskilt farliga, i alla fall inte för samhället. Visst kan de vara farliga på individnivå om man råkar stöta på en, men de utgör inte en någon fara för Sverige som land eller vårt samhälle. Precis som Ebola kräver de särskilda förutsättningar.

Tyskland på 30-talet var ett förnedrat och utfattigt land som drabbats av enorma repressalier efter det stora kriget. Några begåvade demagoger utnyttjade det för att ta makten och alla känner till resultatet. Idén om att ett folk är bättre än ett annat, en yttre fiende som enar en, föraktet för intelligens och misstroendet av de demokratiskt valda representanterna kan attrahera människor som är rejält obegåvade eller i en utsatt eller desperat situation. Visst har vi en del rejält osmarta människor i Sverige men vi lever faktiskt i en välmående demokrati. Med hög utbildningsnivå, relativt god ekonomi och extremt hög levnadsstandard. Det är en ingen bra grogrund för nazism.

Sverigedemokraterna utgör inte heller någon fara. De är för få, för obegåvade och för oseriösa. Svenskar är för utbildade och för informerade. Det finns heller inga politiska förutsättningar för dem att få inflytande. Den enda verkliga påverkan de har på politiken är att de frestar högerkonservativa partier att försöka locka någon extra procent väljare genom att flörta med främlingsfientlighet. Ny Demokrati åkte ur riksdagen omedelbart, men fick ändå genom en del av sin politik för att etablerade partier inte ville att de skulle komma tillbaka. Det är den enda verkliga faran, att riktiga partier anpassar sin politik åt det xenofobiska och populistiska hållet för att locka till sig SD-väljare.

Nu blev SD's reklamfilm stoppad av TV4, vilket såklart var planen från början. Det är en beprövad strategi från SD, att skapa annonser som innebär hets mot folkgrupp och sedan beklaga sig för att deras demokratiska rättigheter blir kränkta. Inte så dumt sett ur deras perspektiv. De får ta på sig rollen som martyrer vilket de trivs med, det skapas uppmärksamhet vilket ger gratisreklam, de späder på sin myt om att ”etablissemanget” motarbetar ”sanningssägare” och så slipper de såklart att betala annonskostnaderna. Inte helt korkat egentligen.

Självklart kan ingen på allvar bli förvånad över att filmen stoppas. Den är ju så uppenbart rasistiskt att det blir parodiskt. Jag hade nog inte kunnat komma på en bättre parodi på främlingsfientlighet själv. En stackars gammal skröplig vithårig pensionär som blir förbisprungen av burkaklädda invandrare(?) med barnvagnar, som snor åt sig bidrag så att pensionären blir utan. Det hade hade lika gärna kunnat stå ”Heil Hitler!” på slutet.

Men Sverigedemokrater är inte nazister, åtminstone inte alla. Och även om de vore det så vore de inte farliga, eftersom de är så få och inga seriösa människor eller partier vill samarbeta med dem. Och så många fler kommer de inte att bli. Sveriges demokratiska immunförsvar är för starkt. Utbildning, information, jämlikhet och integration är de bästa botemedlen. Oavsett om det gäller nazism, rasism, främlingsfientlighet, sverigedemokrater eller religiös fanatism. Däremot kan man se dem som ett symptom på problem som behöver lösas. När folk börjar rösta på främlingsfientliga missnöjespartier är det en signal om att vi behöver jobba bättre med just frågor som jämlikhet och integration. Vi behöver bli bättre på att skapa vägar in i det svenska samhället, vi behöver bli bättre på att förklara hur politiken fungerar, och vi behöver jobba hårdare mot diskriminering och för ökad jämställdhet.

Den Sverigedemokratiska lösningen vore såklart att sparka ut dem man inte gillar. Eller förbjuda eller diskriminera mot dem. Men som vanligt är den Sverigedemokratiska ”lösningen” ingen vettig lösning. Eftersom alla partier enats om att SD har fel borde vi också kunna enas om att ökad jämlikhet och integration är den riktiga lösningen på de utmaningar som faktiskt finns.


Moderater, Socialdemokrater, Piratpartister, Vänsterpartister, Folkpartister, Kristdemokrater, Miljöpartister och oberoende kommenterar. Bara en ensam Moderat verkar ha missat att "hets mot folkgrupp" är ett brott i Sverige. Om man bytte ut burkaklädda kvinnor(?) mot judar i filmen kanske han skulle förstå.

söndag 23 maj 2010

Tillbaka till dåtiden

Valfrihet är viktigare än jämlikhet säger Göran Hägglund. En i och för sig trevlig kille, men som bygger sin politik på en bronsålderstext. Vem är det som har valfriheten i ett ojämlikt samhälle?

Frihet och jämlikhet hör samman. En progressiv politik tillåter båda föräldrarna att vara med sina barn. De bronsålders-konservativa vill slopa pappamånaderna och satsa på vårdnadsbidraget, Alliansens största kvinnofälla. Kvinnorna ska stanna hemma och ta hand om barnen medan pappa förvärvsarbetar. Att en pappa skulle vilja stanna hemma ses som 'onormalt'.

En del spekulerar i att KD ligger under riksdagsspärren i flera mätningar för att de har en "otydlig profil". Jag tror inte det är problemet. Det är tydligt vad KD vill, det är bara det att inte många i Sverige vill gå bakåt i tiden, särskilt i jämställdhetsfrågor. Det är därför Kristdemokraterna kommer att åka ur riksdagen.

torsdag 22 april 2010

Stolthet betyder frihet

Som vit hetero man, född i ett av världens rikaste länder tillhör jag den mest priviligerade gruppen som någonsin funnits. När jag söker jobb behöver jag inte oroa mig för att hamna sist i högen av ansökningar, jag behöver inte oroa mig för att bli diskriminerad eller att någon ska slå ner mig p.g.a min sexualitet. Ändå är Prides manifestation för frihet i högsta grad aktuell för mig. Frihet är nämligen en besynnerlig sak. Om vi har två äpplen och delar på dem får vi ett var, men om du får mer frihet får jag också det. Frihet gagnar alla.

Det finns grupper i samhället som tror att de stärker sig själva genom att frånta andra människors deras friheter. Höger-kristna som tror att det stärker deras egna äktenskap om bögar inte får gifta sig i kyrkan. Sverigedemokrater som tror att de blir starkare om andra grupper inte får utöva sin religion eller kultur. De är rädda, ängsliga och arga. Och de har fel.

Det faktum att fundamentaliser får uttrycka sina åsikter garanterar också att jag får uttrycka mina. Om bögar får hångla öppet och gifta sig i kyrkan ökar det också min frihet. Pastor Martin Niemöller uttryckte det bäst:

THEY CAME FIRST for the Communists,
and I didn't speak up because I wasn't a Communist.
THEN THEY CAME for the Jews,
and I didn't speak up because I wasn't a Jew.
THEN THEY CAME for the trade unionists,
and I didn't speak up because I wasn't a trade unionist.
THEN THEY CAME for me
and by that time no one was left to speak up.

Pride är inte bara ett firande av HBTQ-rörelsen, inte bara en manifestation för frihet för en liten grupp i samhället. Det är en viktig pågående revolution för solidaritet, medkänsla, kunskap och rättvisa. Som gagnar oss alla.

måndag 15 juni 2009

En för Ella, alla för Alf

Jag röstade runt halv tio på morgonen den 7:e juli. Jag var lite stressad när jag gjorde det eftersom jag var ute och ambulerade som vallokals-samordnare eller nåt. Skulle åka runt och bjuda på kaffe och bullar till de som delar ut valsedlar och finnas tillhanda om något behövdes eller gick fel. Så jag hade bråttom. Rätt parti blev det, i rätt röstlokal med rätt röstkort. Tyvärr så glömde jag en sak, att kryssa.

Tyckte inte att det betydde så mycket förren en grön surtant berättade att hon tänkte kryssa en viss politiker för att göra henne glad. Hon kommer inte att komma in med det är ju i alla fall trevligt att se att folk kryssat henne, resonerade hon. Jag köper det helt och hållet. Nu ser jag krysset som en fri "Bra jobbat, du är duktig!"-bonus som man kan dela ut till en person man tycker förtjänar det. Klantigt av mig att missa att använda den lilla gratis-möjligheten att dela ut lite positiv feedback.

En person som många kryssade är ju Alf Svensson. Tillräckligt många för att första kandidaten Ella Bohlin inte skulle få åka till Parlamentet. Då härjas det om att gubbar tvingat bort den unga fräscha tjejen till förmån för den gamla ingrodda gubben. Märkligt, tycker jag. De gamla gubbarna i valberedningen var ju de som satte Ella först, det var ju väljarna som petade bort henne till förmån för gamle Alf.

Sen undrar jag hur jävla fräsch Ella är egentligen. Hon går till val på ultrakonservativa idéer och ett starkt motstånd till alkohol och droger, och kommer att sätta sig i Berlusconis krist-konservativa grupp. Men ännu värre är ju att hon intellektuellt befinner sig kvar på medeltiden. Ella tror nämligen att människor och dinosaurier levt tillsammans.

Ella Bohlin är kreationist. För er som missat det är kreationister ett gäng kristna
fundamentalister som tror att världen skapats av gud för cirka 6.000 år sedan. På riktigt. De tror att dinosaurer levde tillsammans med människorna, och att Noa blev 900 år gammal och fick ombord två av alla världens djur på sin båt för några tusen år sedan.

Vid jämförelse kanske inte Alf är så gammal i alla fall...

onsdag 13 maj 2009

Kan man vara jämställd och lat?

Just nu håller jag på och tvättar, men det är tveklöst så att min partner utför majoriteten av hushållsarbetet här hemma. Fördelningen ser ut så att jag ansvarar för inköp, matlagning och tvätt. Hon ansvarar för städning, disk och strykning. I sig är inte uppdelningen särskilt orättvis. Dels är arbetsbördan hyfsat jämnt fördelad och dels får vi göra det vi tycker minst illa om. I teorin.

I praktiken är det så att hon lägger ner bra mycket mer tid och energi på det här oavlönade arbetet. Hon städar ofta och bra, jag tvättar sällan och slarvigt. Men är det på grund av att jag är lat eller för att jag är en mansgris? Jag kallar ju mig själv feminist. Jag tycker ju att samhället diskriminerar mot kvinnor och att vi måste ändra det... men innebär det att jag inte längre har rätt att lata mig?

onsdag 22 april 2009

Någonting är fel...


Jag tror att det är ett sjukdomstillstånd orsakat av brist på signalsubstanser i hjärnan att inte vara kär i Annika Lantz. Nu har jag tillbringat nästan en timma med att läsa hennes blog samtidigt som jag lyssnar på henne i P1. Det går liksom inte att inte älska henne. Jag skulle vilja ha en makro- och en mikro-Annika. En ca: 12 centimeter lång Annika som kan sitta på min axel och prata i mitt öra när jag är ute och går på stan, och en sex till åtta meter lång Annika på vår innegård. Då kan jag krypa in och lägga mig mellan hennes bröst och lyssna på henne medan jag njuter av vårsolen.

Tyvärr har hon slutat spela, men medan hon huserade i landslaget fanns det en anledning att titta på damfotbollen. Malin Moströms kolsvarta vinnarblick, hårda arbete och grymma djupledspassningar var i en klass för sig. I intervjuer framgick det snabbt att hon dessutom har en begåvning som med god marginal passerar den vi vant oss vid hos manliga fotbollsspelare (även om jag medger att det kanske inte säger så mycket). Kanske den bästa kvinnliga fotbollsspelaren vi haft och garanterat en av de smartaste.

Sen har vi Maria Wetterstrand. När vi diskuterar politiker brukar
jag säga att henne största svaghet är att hon är för intelligent (det är inte 'folkligt' att vara så smart). Ska man ha en svaghet är det väl knappast den värsta man kan ha. Nuförtiden är hon ju dessutom lite rolig till och från. Vet inte om det beror på att hon blivit mamma eller att hon växt in i rollen som politiker, men att kunna kombinera knivskarp intelligens med humor och mänsklighet, dessutom som politiker, är anmärkningsvärt.

Det intressanta är att om man gör en sökning på dessa tre intelligenta, framgångsrika och begåvade kvinnor på google får man sammanlagt 273.000 träffar. Gör man en sökning på enbart Linda Rosing får man 286.000. Jag vet inte om det är google, internet eller oss det är fel på.