Ansvar för Ekonomin, Energin och Klimatet

Under hösten arbetar vi förtroendevalda i kommunstyrelsen med den budget som bestämmer var vi ska lägga de gemensamma resurser vi har. Budgeten är ett dokument som visar hur vi vill fördela de resurser vi har inom vår ekonomi, men hur skapar vi en mer robust ekonomi till att börja med?

I dag spenderar vi runt 300 miljoner kronor årligen på el och värme till våra skolor, dagis, kontor och lokaler. Det är inte ett effektivt sätt att använda våra gemensamma pengar på. Att det dessutom bidrar till klimatpåverkan gör inte saken bättre. Därför har jag nu gett stadsbyggnadskontoret i uppdrag att identifiera och analysera alla åtgärder som kan göras för att minska vår energiförbrukning. De som är lönsamma ska genomföras omgående. Den vinst som uppstår när vi minskar våra kostnader för el och värme använder vi sedan för att betala just det arbete och den teknik som krävs. Det innebär att vi inte längre väntar och sparar till det som kan betala sig självt, vi investerar direkt och använder sedan vinsten till att betala arbetet.

Samtidigt har vi i Norrköping ett annat problem, vår höga arbetslöshet. Den orsakar både mänskligt lidande och ekonomiska kostnader. Med vårt nya sätt att arbeta på kommer vi också att skapa många nya jobb, när ventilation- eller uppvärmningssystem ska ersättas eller effektiviseras, när väggar eller dåliga fönster ska bytas ut eller rustas upp. Då behövs det människor som arbetar.

Att vi nu investerar i våra lokaler innebär inte bara att vi får en bättre och mer robust ekonomi och att vi minskar vår klimatpåverkan. Vi får också en höjd kvalitet i våra skolor och äldreboenden, i våra kontor och offentliga lokaler. Vi skapar arbetstillfällen - och möjligheter till företagande - inom både bygg- och tekniksektorn.

Samtidigt vill jag uppmana både Norrköpingsbor och företag att se över sin energiförbrukning och fundera på ett lån för att investera i effektiviseringar. Med tillgången till rot-avdrag är det ofta en extremt lönsam affär både för privatekonomin och klimatet. Kombinationen av teknisk utveckling och stigande energipriser gör att investeringar som tidigare varit olönsamma nu går att räkna hem. Dessutom finns energirådgivare anställda inom kommunen för att ge invånare och företag råd i energifrågorna, både de ekonomiska och tekniska. Vi har nu möjligheten att tillsammans göra hela Norrköping både modernare, rikare och mer hållbart.

Fråga #3 - Energieffektivisering

Idag betalar Norrköpings kommun ca: 300 miljoner per år för el och värme. När elpriserna nu harmoniserar med nivåerna i EU kommer prislappen att fortsätta att öka. Samtidigt är energisektorn en av de absolut största klimatpåverkarna. Att både slösa med resurser och samtidigt skada vår gemensamma livsmiljö och vårt klimat är idiotiskt, det finns inget annat sätt att beskriva det. Det måste åtgärdas.

Kommunen har en Energiplan tagen i fullmäktige som innebär att vi till 2030 ska effektivisera energianvändningen i kommunens lokaler med 50%. Når vi vår målsättning så frigör vi 150 miljoner per år, räknat på dagens låga energikostnader. Vi slösar helt enkelt just nu bort över 400 lärare per år. Och priset på energi kommer att fortsätta öka. I den takt vi effektiviserat fram till nu kommer vi inte att nå ens halvvägs innan 2030.

Genom att samordna energieffektivisering och underhåll av lokaler i totalprojekt kan man slå två flugor i en smäll och skapa samordningsvinster. Slitna lokaler som faller sönder innebär kapitalförstöring, samtidigt som de läcker resurser i form av energi och pengar. Dessutom är det inte så kul att gå i en sunkig skola eller bo på ett dåligt underhållet vårdhem. Genom samordning i totalprojekt kan vi lösa båda problemen samtidigt. Då frigör vi resurser för annan verksamhet, samtidigt som vi bevarar värdet på våra investeringar. Därför kommer energieffektivisering att vara en av de tre prioriterade frågorna för mig under mandatperioden.