Du måste inte rösta på Miljöpartiet

Miljöpartiet är väl antagligen det minst populistiska partiet i Sverige. Eftersom vi inte har några ambitioner om att få egen majoritet i riksdagen kan vi ju kosta på oss det. Kloka miljöpartister tar tillsammans fram den politik vi tror är bäst för Sverige, sedan försöker vi förklara för väljare varför våra idéer är bra och nödvändiga. Istället för att vända kappan efter opinionsvinden. Det är ett väldigt sunt och stimulerande sätt att driva politik, även om det kanske inte alltid är det lättaste sättet.

Att inte vara populist kan dock vara provocerande för en del människor, och såhär i valtider stöter man på dem titt som tätt då de gärna vill komma förbi valstugan och ändra på oss. Här är de tre vanligaste sakerna de som inte tänker rösta på oss vill att vi ändrar:

Höjer ni bensinpriset så kommer det bli dyrare att köra bil!
Ja, det stämmer ju, höjer vi priset så blir det dyrare. Åtminstone om du kör bensinbil. Men nu är det ju så att vi inte vill höja den bara för att jävlas med folk, utan för att det faktiskt behövs. Och de flesta partier har insett att det behövs, de vågar bara inte säga det, för det är inte populärt.

Oljepriset och därmed bensinpriset kommer att fortsätta stiga vare sig vi vill det eller inte. Inom några år kommer efterfrågan att vara så stor och tillgången så liten att vi får en prischock. Då gäller det att vara förberedd. Därför vill vi hämta in pengar för att kunna utveckla alternativen till bensin, som till exempel biogas. Då är det väl rimligt att vi tar pengar från bensinen för att utveckla det som ska ersätta den. Alternativen är någon annan skattehöjning, eller att vi drar ner på någon annan skattefinansierad verksamhet. Ska vi stänga skolor för att hålla bensinpriset nere? Det sista alternativet är att låtsas som att inget kommer att hända. Det kanske är attraktivt för en del, men inte ett alternativ för ett parti som tar de här frågorna på allvar.

Sparka ut invandrarna!
En del svenska pensionärer tycker väldigt illa om folk från andra länder och kulturer. Det gör inte vi. En del är rädda för folk som ser annorlunda ut eller pratar ett annat språk. Det är inte vi. Vi tycker att invandring är bra och vill ha ett öppet Sverige. Samtidigt tycker vi att mänskliga rättigheter är oerhört viktiga och att människor som behöver skydd från våld och förföljelse ska få det i Sverige.

Visst är det ett problem att folk med utländsk härkomst har svårt att få jobb i Sverige, det håller vi med om. Och då vill vi skapa fler jobb, motverka diskriminering och göra vårt samhälle tillgängligt. Inte sparka på de som redan ligger. Och visst är det synd att vissa grupper är överrepresenterade i brottsstatistiken, därför vill vi minska de sociala och ekonomiska skillnaderna, och det utslagning som skapar brottslighet.

Ni ska inte samarbeta med Sossar/Kommunister!
Sist men inte minst finns det de som tycker att vi aldrig skulle ingått i ett samarbete med S och V. En del för att de inte gillar Socialdemokraterna, en del för att de av någon anledning är rädda för Vänsterpartister.

Till att börja med måste vi samarbeta med någon, annars kommer vi aldrig få genom någon politik. Om vi inte samarbetade med någon vore en röst på MP bortkastad. Att vi på riksnivå valt att samarbeta med S och V handlar helt enkelt om att det är där vi fått mest gehör för de gröna frågorna. Vi är inte ett rött eller blått parti, utan ett grönt. Moderaterna, som är de som styr den borgerliga alliansen, sade redan innan förra valet att de inte prioriterade miljö eller kultur. Och det visade sig vara helt sant. De två partier som försökt ha någon miljöpolitik i Alliansen, C och KD, har fått vika sig eller ändra åsikt på punkt efter punkt. Centern är numer för kärnkraft. Vargar skjuts i Sverige och svenska regeringen vill tillåta valjakt. Samtidigt använder man Vattenfalls vinster för att investera i kolkraft. Vi skulle aldrig kunna ställa upp på den miljövidriga politiken, därför kan vi inte samarbeta med Moderaterna i riksdagen.

Samtidigt känns rädslan för Vänsterpartiet inte rationell, åtminstone inte för mig som aldrig lidit av någon kommunistskräck från kalla krigets dagar. Vänsterpartiet har en väldigt human politik och driver frågor såsom mänskliga rättigheter, jämställdhet och en stor offentlig sektor. Mer eller mindre driver idag Vänstern den politik som Socialdemokraterna drev på 70-talet. Dessutom är de det minsta partiet i samarbetet. Lars Ohly lär knappast bli vare sig Statsminister, Finansminister eller Utrikesminister. Jag är mer rädd för Björklund som skolminister eller fyra år till av moderaternas "miljöpolitik".

Men om det nu är så att du absolut inte vill betala 50kr mer i månaden för bensin, utan istället hellre vill att vi väntar på prischocken innan vi börjar göra något, så okej. Om det viktigaste för dig är att sparka ut invandrare, allright. Om du är jätterädd för Vänsterpartiet och tror att Sverige kommer att gå under med V i regeringen så får du väl tro det. Den goda nyheten för dig är då att det finns massvis av partier du kan rösta på. Dels de fyra borgerliga partierna men också Feministiskt Initiativ och Piratpartiet. Och om det viktigaste för dig är att vi ska behandla de som sökt skydd i Sverige illa kan du ju rösta på SD. Du måste faktiskt inte rösta på Miljöpartiet.

Varför är Sverige världens bästa land?

Det kanske är lite väl kaxigt att gå ut och säga att Sverige är världens bästa land, vilket egentligen är konstigt. I klart mindre bra länder är det helt normalt att påstå att det landet är bäst. I länder som är mindre demokratiska, mindre jämställda och mer orättvisa är det en självklarhet att man tycker det landet är bäst. För mig är Sverige världens bästa land för att det är världens mest sekulära land och, fortfarande, ett av världens mest jämställda länder.

Om man tycker militär makt är viktigast så är ju såklart USA bäst, gillar man pengar så har Luxemburg mest pengar per invånare (men Sverige ligger på top tio listan i alla fall). Själv har jag lycka och välmående som mål, och även om pengar och prylar ibland kan vara ett medel för att må bättre så är de just ett medel, inte målet. Och det som gör mig mest lycklig är såna saker som frihet, rättvisa, jämlikhet och demokratiskt inflytande. Där ligger vi riktigt riktigt bra till. Och det visar sig att det inte bara är jag som blir lyckligare av såna saker, enligt Jämlikhetsanden verkar det gälla alla. Till och med rika vita män blir lyckligare i länder där fattiga svarta kvinnor har det bättre.

Men vad är det som utmärker Sverige och gör att ett litet kallt land uppe i norr har lyckats så bra? Vi har ju inte de bästa geografiska förutsättningarna, och det finns ingen biologisk skillnad mellan folk som bor i Sverige jämfört med andra länder. Vi har inte en massa olja som Norge och vi är inte ett litet skatteparadis för de superrika, som Luxemburg. Men i Sverige har vi genomfört ett politiskt experiment.

Ett parti tog det bästa från socialismen och kombinerade det med en reglerad marknadsekonomi. Samtidigt gav man människor en kombination av trygghet och frihet som gjorde att de kunde växa. Resultatet blev att vi skapade världens bästa ekonomi, världens bästa trygghetssystem och bland världens bästa skolor. Socialdemokraterna styrde Sverige oavbrutet mellan 1932 och 1976 och det var under den tiden Sverige utvecklades till att bli världens bästa land. Även jag som inte är Socialdemokrat måste erkänna att när de säger "Vi byggde Sverige", så stämmer det. Och de byggde ett jävligt bra Sverige.

Då känns det konstigt, eller rent ut sagt löjligt, att höra Reinfeldts prat om "vänsterexperiment", och höra Moderata politiker prata om välfärdssystemen som något de hade rätt att vara stolta över. När de i varje steg mot ett mer jämlikt och tryggt samhälle stretat emot allt vad de orkat. När de röstat nej till kvinnlig rösträtt, nej till avskaffandet av dödsstraff, nej till sjukkassan, nej till a-kassan, nej till höjda pensioner, nej till skolmat, nej till fri sjukvård och nej till 40-timmar arbetsvecka. Varje gång vi rört oss framåt har Moderaterna hängt på nödbromsen.

Jag håller i och för sig med om att det behövs förändringar, för nu växer klyftorna igen. Och framförallt står vi inför nya utmaningar. Utmaningar som klimatförändringar och globaliseringen av ekonomin. Utvecklingen av informationssamhället. Då behöver vi gå framåt, inte bakåt. Vi behöver modernisera våra välfärdssystem, inte sälja eller montera ner dem. Vi behöver hitta nya lösningar, och då låter konservatism inte bra. Ett parti som motarbetat varenda förbättring som gjorts i svensk historia har ingen trovärdighet då, den enda skillnaden mellan de "nya" Moderaterna och de gamla är bättre marknadsföring, politiken har inte ändrats, bara hur man säljer den. Och sluta prata om "Vänsterexperimentet", det är redan genomfört. Det heter Sverige och det var väldigt lyckat.

Idag släppte de Rödgröna sin valplattform för Sveriges framtid.

DN 1, 2, 3, 4 SvD 1, 2, 3, 4 Excessen 1, 2 AB: 1, 2

Friederike Gerlach tar upp de ideologiska skillnaderna och Marika Lindgren Åsbrink visar vad det innebär i verkligheten.

Tunnlar dåliga, omröstningar bra

Nu lovar de rödgröna i Stockholm att låta innevånarna avgöra om "Förbifart Stockholm" ska byggas eller inte. Det är bra. Det som är ännu bättre är att något unikt ska ske i omröstningen, den ska vara rättvis.

Tidigare folkomröstningar i Sverige har minst sagt haft sina problem. Kärnkraftsomröstningen med sina märkliga Ja, Nej och Mjae alternativ. EU-omröstningen där pengar ströddes över Ja-sidan medan Nej-sidan fick vara utan. Nu ska båda sidor få likvärdig finansiering i kampanjen, och alternativen ska vara tydliga. Antingen 21km ny väg, eller utökad kollektivtrafik med tunnelbana. Oavsett vad svaret blir är det bra för demokratin.

Just nu misstänker jag att tunnelkramarna leder i opinionen. Antagligen beror det på en missuppfattning som är lätt att förstå. Folk tror att mer väg minskar tätheten i trafiken, och löser trängselproblemen. Tyvärr är det inte sant. Kortsiktigt lyckas ibland en nybyggd väg avlasta tidigare rutter, men som de flesta stadsplanerare vet fylls snart de nya vägarna och trängseln är tillbaka.

Att bygga nya vägar kommer aldrig minska trafiken. Självklart är det inte heller hållbart ur ett miljö- och klimatperspektiv. Vi behöver hitta alternativa metoder för att lösa de problem som vårt gamla transportsätt skapat. Utbyggd kollektivtrafik och smartare stadsplanering är två sådana lösningar. Jag tror och hoppas Stockholmarna är smarta nog att förstå det när det ska röstas.