Visar inlägg med etikett israel. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett israel. Visa alla inlägg

tisdag 1 juni 2010

Demokratisk terrorism

Äntligen är svenskarna på väg hem. Jag får nästan lite dåligt samvete när jag blir glad över det. 12 miljoner människor är ju ändå kvar i området och kommer att fortsätta drabbas av Israels statsterror. Både Palestinier och Israeler. Israel som är "regionens enda demokrati"

Hur går demokrati och terrorism ihop? Demokrati handlar inte bara om folkval, det handlar också om demokratiska värderingar som lika rätt inför lagen och yttrandefrihet. Israel misslyckas kapitalt med att uppfylla de kraven. I verkligheten är Israel en apartheidstat, där en del av befolkningen har privilegier och rättigheter som andra delar inte har. Yttrandefriheten inskränks gång på gång, och även judar med impopulära åsikter stoppas eller väljer till slut att emigrera.

Något av det obehagligaste i den brutala attacken mot Ship to Gaza var att den genomfördes sent på natten, efter att all kommunikationsutrustning slagits ut, och av maskerade kommandosoldater. Uppenbarligen tycker inte ens Israels egen regim att det de sysslar med tål dagsljus. Bara kriminella maskerar sig och utför sina illdåd i skydd av mörker. En demokrati hindrar inte aktivt folk att granska sin verksamhet.

Fler båtar är på väg. FN har fördömt Israels brott mot internationell rätt. Till och med de mest borgerliga kommentatorerna anser att blockaden mot Gaza måste brytas. Hur kommer den demokratiska staten Israel att reagera? Nu finns chansen till besinning. Kanske inser Israel att de håller på att måla in sig i ett politiskt hörn utan allierade.

En del svenska extremister påstår att hjälpsändningar är att betrakta som krigsprovokationer, och att hjälparbetarna "ville dö".
Tyvärr tillhör de inte extremistiska partier utan Folkpartiet, Moderaterna och KD. Jag hoppas och tror att ALLA svenska riksdagspartier respekterar mänskliga rättigheter. Och jag hoppas att dessa politiker förstår att de utnyttjar ett demokratiskt privilegium som de inte skulle kunna dra nytta av i det land vars agerande de försvarar.

Som Lasse Stjernkvist uttryckte det idag: "Hur kan ett land som inte funnits utan FN och folkrätt strunta i FN och folkrätt?".

måndag 31 maj 2010

Ett modigt Sverige

I morse bordade Israeliska kommandos båtar i flottan Ship to Gaza som är på väg med förnödenheter till de drabbade och utsatta i Palestina. Rapporterna varierar men 2-16 personer uppges ha dödats. Det var obeväpnade. De hade öppet deklarerat att de färdas till Gaza för att hjälpa befolkningen. De har stöd av EU och de befann sig på internationellt vatten.

Att använda rädsla som metod för att uppnå politiska mål, genom att attackera civila, är terrorism. Det Israel sysslar med är statsterror. Det finns starka fredliga krafter i området. Palestinska kvinnor, Israeliska intellektuella, internationella fredsorganisationer, demokratiska nätvärk, vanliga människor som är trötta på krig. Det är de som är den Israeliska regimens fiender.

Israels regering har låst fast sig i en sprial av våld, förtryck och terror. För att kunna bibehålla sin makt och undvika reformer krävs ett grövre och grövre våld. Målet är att polarisera, att driva de olika parterna så långt från varandra som möjligt, för att till varje pris undvika förhandlingar, relationer och fred. Den Israeliska regimen är inte intresserad av fred, de är bara intresserade av dominans. Genom terrorhandlingar som den här hoppas de att ännu fler människor ska bli rädda. Att de ska känna att deras situation är hopplös, och att de ska drivas till desperata handlingar, så att den israeliska regimen kan fortsätta berättiga sitt agerande.

Någon måste bryta våldscykeln, men vem? Kanske ett neutralt litet land i norr som har en historia av diplomati och fredsförhandling? Det finns modiga svenskar ombord på båten. Författaren Henning Mankell och den miljöpartistiska riksdagsmannen Mehmet Kaplan är två av dem. Kan de få hjälp av Sveriges regering? Kan Sveriges regering stå upp för de humana intressena och de modiga människor som fortfarande orkar arbeta för fred?

lördag 22 maj 2010

Galenskaper och Civilkurage

En svensk författare riskerar sitt liv på en båt för att hjälpa ett av världens mest misshandlade folk. Henning Mankell är en av passagerarna på Ship to Gaza och Per Gahrton kräver idag i Aftonbladet att vår svenska utrikesminister gör vad han kan för att skydda skeppet.

Vad innehåller då skeppen som kan göra att Israel hotar att använda militära medel för att stoppa dem? Bomber, vapen och biologiska stridsmedel? Nej, byggmaterial, vattenreningsverk och material för möjliggöra återuppbyggnad av de Palestinska områden som bombats sönder av Israelisk militär.

Jag gillar faktiskt Bildt lite grann. Han var en av Sveriges sämsta statsministrar men jag gillar honom som person. Han är den enda i Sverige som har en sån superdryg von-Oben-attityd men ändå kommer undan med det. Jag tycker hans kommentar efter folkomröstningen om Seyfo var klockren. När en journalist frågar hur han tror det påverkar hans auktoritet som utrikesminister svarar han med ett skratt: "Ja, vad tror DU?". Roligt och klockrent.

Nu hoppas jag bara att han kan visa lite kurage igen. När israeliska övergrepp och organstölder avslöjades krävde Israel en ursäkt för detta "förtal", som sedan visade sig vara sant. Carl Bildt bad inte om ursäkt. Om han kan hjälpa skeppen att nå Palestina med förnödenheter lovar jag att be om ursäkt för allt elakt jag sagt om honom.

måndag 21 december 2009

Oy vey!

Tidigare bloggade jag om Boströms artikel om misstänkt organstöld av Israeler. Artikeln möttes av hysteriska anklagelser om anti-semitism och Israel krävde en ursäkt av Carl Bildt, för att inte tala om sanktioner mot Svensk tryckfrihet. Ja det är ju fördjävligt när man blir anklagad för nåt så otroligt obehagligt som att man skulle stjäla organ från ockuperade människor man skjutit ihjäl. Måste bli extra fördjävligt när det visar sig vara sant.

Vet inte om det kommer dyka upp nya anklagelser om nazism och anti-semitism nu när en Israelisk läkare erkänt att organstölderna inträffat. Eller kommer nu Israels ambassadör be Aftonbladet, Boström och Carl Bildt om ursäkt? Knappast troligt. Bara för att man har fel måste man ju inte erkänna det, eller ändra sig. Samma sak gäller väl för alla neo-liberaler och krigshetsare i Sverige. Man ska inte låta fakta grumla ens åsikter.

Konflikten mellan Israel och Palestina lär knappast lösas idag eller imorgon, men om det ska finnas något hopp om en lösning i framtiden krävs det nog att man är beredd att erkänna sina egna misstag. Oförätter som erkänns kan man lägga bakom sig, de som inte erkänns förgiftar relationerna i oändliga generationer. Som folkmordet på Armenier, som Turkiet fortfarande vägrar erkänna 90 år efter att det inträffat. Förhoppningsvis kan Israel agera snabbare.

fredag 21 augusti 2009

Judisk humor

Historiskt måste judar anses vara den folkgrupp som tagit fram flest framstående komiker. Särskilt med hänsyn till folkmängd. Det finns bara lite fler judar i världen än det finns svenskar. Typ som norrmän och svenskar tillsammans. Woody Allen, Jerry Seinfeld och Lenny Bruce är exempel på fantastiska judiska komiker. Och nu senast har Benny Dagan dykt upp, som dessutom har ett annat jobb vid sidan om, som Israels ambassadör.

Efter Donals Boströms artikel om Israelers misstänkta organstöld och handel med palestiniers organ på svarta marknaden menar nu Israels ambassadör efter att UD vägrat lägga sig i frågan att Israel inte kommer att ta Sveriges "eventuella anklagelser om människorättskränkningar" på allvar. Det är ju humor på hög nivå.

Dels är ju Sverige kanske världens mesigaste land. Vi står inte för något, om det inte är helt riskfritt. När Tyskarna håller på att vinna i världskriget så är vi på deras sida, när krigslyckan vänder byter vi snabbt kompisar.

Men framförallt är ju Israel absolut tokbäst på kränkningar av mänskliga rättigheter. Om det fanns ett OS i kränkningar skulle Israel plocka hem guldmedaljen, medan länder som Zimbabwe och Nordkorea, som ändå satsar hårt på den här grenen, skulle få nöja sig med mindra ädla valörer. Idén att Israel någonsin skulle bry sig ett dugg om Sveriges protester är lika skrattretande som att Sverige någonsin skulle kunna få stake nog att faktiskt protestera ordentligt.

Några saker som jag funderar på...
1. Är det inte skillnad på Israeler och Judar? Alla judar är ju definitivt inte Israeler (Leonard Cohen och Bob Dylan?), och alla Israeler inte judar. Så varför kan man inte kritisera Israel utan att vara anti-semit?

2. Om det nu skulle visa sig vara sant att Israeliska soldater plundrat palestinska kroppar och sålt organ, är det fortfarande anti-semitiskt att säga det då?