Hur skapar man en ekologisk katastrof? I receptet ingår knark, sex, olja, korruption och massor av girighet. Berättelsen om hur en stor del av Mexikanska golfen och kusten dödades är full av spännande ingredienser. I Sverige har vi fokuserat mest på effekterna av oljekatastrofen och missat orsakerna och vad som hände innan Deepwater Horizon gick under och tog Mexikanska golfen med sig.
Året 2007 spenderade Oljebolagen i USA $83.000.000 bara på lobbyism i Washington. Det är över 600 miljoner kronor. På ett år. Det är ungefär en och en halv miljon kroner per kongressledamot. Det är dessutom bara de redovisade vita pengarna som spenderades på advokater och lobbyister för att få den Amerikanska regeringen att ytterligare avreglera och subventionera gas och oljesektorn. Hur många miljoner man gett i "campaign contributions", dvs lagliga mutor, till olika ledamöter vet vi inte.
Vilken tur då att det finns en myndighet som ska reglera oljebolagen och se till att de sköter sig. Att de regler och krav som inte lobbyisterna fått bort ännu åtminstone efterföljs. Den myndigheten heter Mineral Managment Service (MMS). Eller hette. Det namnet är så smutskastat att de ny byter namn till Bureau of Ocean Energy Management, Regulation, and Enforcement (BOEMRE).
2008 avslöjades nämligen flera korruptionsskandaler. De på MMS har tagit emot mutor, droger och haft sex med kvinnor anställda av oljebolagen. De som var satta att kontrollera oljebolagen bjöds på lyxsemestrar, kokain, presenter och sex av dem de skulle kontrollera. Som tack bjussade MMS oljebolagen på "kategoriska undantag" från miljöskyddsregler. Men det var fortfarande så att bolagen skulle ha en plan utifall något gick snett. En förberedelse ifall en katastrofartad olycka inträffade. En "disaster response plan".
En sådan plan hade BP och alla de andra bolagen också. Märkligt nog ingick det i planen att man vid oljespill i Mexikanska golfen skulle försöka rädda valrossar och sälar. Två djurarter som inte finns i Mexikanska golfen. Ville man ha klarhet i varför kunde man kanske ringa den marinbiolog som stod som ansvarig kontaktperson vid en katastrof. Det var professor Peter Lutz. Dock fanns det två problem:
- Professor Lutz hade aldrig tillfrågats om att stå med som kontaktperson vid händelse av en katastrof
- Professor Lutz har varit död i fem år.
Bolagen har dessutom kopierat planen av varandra, så att samma valrossar som inte existerar ska räddas, och samma döda professor ska kontaktas, oavsett vilken miljö eller vilket land katastrofen sker i. Och oavsett vilket bolag. Så allvarligt såg bolagen på säkerhetsfrågorna.
Den 2:e april i år, 18 dagar innan Deepwater Horizon exploderade, sade president Barack Obama i ett tal om jobb och ekonomi såhär:
It turns out, by the way, that oil rigs today generally don’t cause spills. They are technologically very advanced.
Jag gillar Obama och jag tror han vill väl. Men det är svårt att få fram sanningen när Oljebolagen spenderar hundratals miljoner varje år på att dölja den, på att stoppa insyn och på att muta politiker och tjänstemän. Det tvåpartisystem som existerar i USA idag tillåter inget Miljöparti. Det är synd, för det skulle behövas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar