Min hustrus död - Hur vi träffades

Nu är det snart två år sedan min hustru och livskamrat dog under mystiska omständigheter, och lika länge sedan jag anklagades för att mördat henne. Fortfarande har jag inte berättat vad som egentligen inträffade och som ledde till att min fru beslutade sig för att ta sitt liv, om det nu var det som hände. Min egen historia innehåller fortfarande inget svar på frågan varför, bara på frågorna hur och vad det var som hände. Men först en kort presentation av de två huvudpersonerna och hur de träffades.

Mitt första minne av Lina är egentligen inte mycket av ett minne. Jag såg henne i ett svart linne med svart kjol och strumpbyxor dela ut papper bland annat till mig på ett sammanträde i Norrköpings Kommunstyrelse där jag satt som ledamot under min tid som kommunalråd. Jag lade bara märke till henne som en sympatisk tjänsteman och jag har inga särskilda minnen från sammanträdet. Det var med andra ord inte kärlek vid första ögonkastet. Däremot var det vänskap vid första snacket.

En månad eller så senare hade vi varit på en afterwork tillsammans. Efteråt erbjöd jag mig att följa henne hem eftersom klockan blivit något sent. Egentligen jade vi inte pratat särskilt mycket med varandra under kvällen och detta var uppenbarligen tillfället då vi skulle lära känna varandra bättre. Medan vi promenerade uppåt på Drottninggatan, Norrköpings huvudgata, så pratade vi som man brukar om vad man gillar och inte gillar. Bland annat visade det sig till min förvåning att Lina tyckte om att spela dataspel, inte bara det utan vi hade dessutom samma favoritspel: Civilization. Ett spel där man ansvarar för en historisk kulturs utveckling från 4000 före Kristus till nutid. Ett spel som jag älskat sedan första utgåvan och tillbringat avsevärd tid med under både min uppväxt och mitt vuxna liv.

Mer överraskande än så blev det när Lina plötsligt sa: ”Och så gillar jag att röka gräs”. Det kom som lite utav en chock för mig. Inte för att det egentligen är något ovanligt att en ung urban människa i 20-30 års ålder röker gräs, men att man så ogenerat skulle erkänna det för vad som i realiteten är en av sina högsta chefer och som skulle kunna få en avskedad eller omplacerad. Efter någon sekund svarade jag: ”Det gör jag också”. Det kändes som ett stort ömsesidigt förtroende att avslöja det, och det gjorde att vår diskussion blev ännu mer upplyftande, förtrolig och vänskaplig.

Efter den kvällen umgicks vi mer och mer. Efter ett tag blev det normalt att det första jag gjorde när jag slutat jobba eller hade tid över var att ringa henne för att umgås, och hon verkade också prioritera mig över allt annat. Vi umgicks till slut nästan hela tiden och blev snabbt bästa vänner.

Jag kan inte med ord uttrycka min tacksamhet för all den tid vi spenderade tillsammans, eller överdriva effekten det hade på min utveckling både som politiker och människa. Tyvärr är det inte det som den här berättelsen handlar om. Inte hur vi var tillsammans, utan hur hon slutligen lämnade mig och jordelivet. Dock vill jag dela med mig av hur vi gick från att vara bästa vänner till hemligt förlovade och slutligen gifta.

Efter att vi umgåtts och arbetat tillsammans i nästan ett halvår befinner vi oss i min lägenhet, mitt emot kommunhuset. Jag antar att det var helg eftersom det var eftermiddag och vi hade rökt lite gräs tillsammans. Vi var båda singlar vid tillfället och hon skulle hjälpa mig att registrera mig på en dejtingsajt. Den här sajten hade ett väldigt utförligt personlighetstest som jag ärligt fyllde i tillsammans med henne. Testet tog nästan en timma att göra. Efter att testet var klart tryckte jag på en knapp för att få min personlighet matchad mot nästan tolv miljoner användare över hela världen. Sajten jobbade några sekunder och sedan öppnades en skylt: Sorry, we could find no matches.

Bland tolv miljoner användare fanns det uppenbarligen ingen som matchade min något konstiga (får jag anta) personlighet. Vi skrattade gott åt det och Lina retade mig lite. Vi tillbringade några timmar i soffan och sedan kom Lina med en oväntad idé: Ska inte vi två bli tillsammans.

Det som är viktigt att veta om mig är att jag i mitt tidigare liv, innan Linas bortgång, betraktat mig själv som utomordentligt rationell. Jag hade ingen respekt för känslor och var övertygad om att det stora problemet i världen var att andra människor inte tänkte och agerade rationellt. För mig var det självklart att logiskt tänkande var lösningen på alla världens problem, och min personliga målsättning var också att just försöka lösa alla världens problem med rationellt tänkande. Det var grunden till mitt politiska engagemang och också grunden i min världssyn och personlighet.

När Lina då förde fram förslaget började vi omedelbart resonera kring det. Ganska snabbt kom jag fram till att hennes förslag var mycket logiskt. Vi tillbringade redan nästan all ledig tid tillsammans, hade ett enormt utbyte av varandra och trivdes fantastiskt bra tillsammans. Jag påpekade att jag fram tills dess inte känt mig fysiskt attraherad av henne men såg inte det som något egentligt hinder. Om allting annat stämde, vilket det gjorde, skulle säkert attraktionen infinna sig. Efter några timmar bestämde jag mig för att höja insatserna och lade fram följande förslag: Varför inte lika gärna gifta oss?

Som jag resonerade fanns det ingen annan människa jag så gärna ville spendera min tid med och jag kunde inte heller föreställa mig att någonsin träffa någon annan som jag passade så bra ihop med, ett antagande som nyss fått stöd av 12 miljoner okända människor. De följande timmarna tillbringade vi med att reda ut hur vi skulle göra och kom fram till att hålla det hela hemligt fram till dess att det var dags för giftermålet. Vi bestämde oss också för att inte ha sex innan bröllopet men passade på att för första gången kyssas och hångla. Några månader senare gifte vi oss i smyg i Rådhuset och rymde omedelbart till Kanarieöarna en vecka för att fira vår smekmånad. Det som följde var den bästa tiden i mitt liv, och oavsett allt som hänt sedan dess var att gifta mig med Lina det bästa beslut jag någonsin tagit.