måndag 25 juli 2011

Sluta prata om galningar

Det finns inget "galet" i terroristen Anders Breiviks agerande. Han har inte lidit av en psykos under de 9 år som han planerat sitt dåd. Tvärtom verkar han agerat helt rationellt och fullföljt de yttersta logiska slutsatserna av den ideologi han är en del av. Runt om i Sverige idag finns andra som delar hans värderingar, även om de ännu bara på idé-stadiet kan föreställa sig vilka slutsatser deras nationalistiska ideologi leder till. I grunden handlar det om att dela upp mänskligheten och omänskligförklara de som man definierat som motståndare. Allt våld, allt hat och all propaganda är berättigad eftersom den, som alltid, utgår från självförsvarets moral. Socialdemokrater försöker utplåna vårt samhälle, alltså är det okej att hetsa mot det, förtala dem och i slutändan även att döda dem, det är bara självförsvar. Samma sak gäller muslimer eller judar, svarta eller bruna. De är inte som oss, alltså är de ett hot, alltså måste de försvinna.

Det är tyvärr omöjligt att kalla det för galenskap eller psykos. Så har den mänskliga kulturen fungerat under långa perioder. Den tid av extrem öppenhet, demokrati, rättvisa och jämlikhet som vi i norra Europa upplevt under flera decennier är inte normen eller något universiellt. Det är resultatet av ett krig i nationalistisk anda som slutade med att en hel generation sa "Aldrig mer!". Det är resultatet av ett politiskt och demokratiskt arbete som förts av socialister, socialdemokrater och liberaler i hela Europa. Det oöverträffade välstånd som vi nått har nåtts med den exakt motsatta politiken till den som nationalistiska partier som Sverigedemokraterna och Fremskrittspartiet vill föra.

Hycklandet, självförhärligandet och det onyanserade tänkandet som hela tiden gränsar till paranoida vanföreställningar är utmärkande när man läser Breviks manifest och anteckningar. Egna karaktärsbrister försvaras, rationaliseras och skrivs om. Andras förstärks, förvrängs och förvanskas. Exakt samma mönster återfinns i de rörelser som försöker göra sig rumsrena. Sverigedemokraternas riksdagsledamot uttrycker sig hånfullt, raljerande och föraktande när den första bomben sprängs i Oslo. Eftersom det i hans värld är självklart att det är muslimer som ligger bakom terrordådet. När det visar sig att det är en blond, kristen före detta medlem i SD's systerparti som avrättat nästan hundra oskyldiga barn och unga och sprängt en bomb i centrala Osla finns inte längre något kollektivt ansvar. Då handlar det om någon som är sjuk, eller en galning.

Men om över en miljard muslimer ska bära det kollektiva ansvaret för all terrorism som sker med muslimska förtecken, om alla invandrare ska skuldbeläggas kollektivt för brott som begås av någon som fötts utanför Sverige, då måste enligt deras egen logik Fremskrittspartiet, Sverigedemokraterna och alla andra nationalistiska rörelser bära ansvaret för terrorattacken i Oslo och på Utøya. Man måste se att detta inte är en ensam galning utan den fullt logiska slutsatsen av någon som tar deras politik på allvar. SD må ha putsat bort de grövsta rasistiska uttrycken från sin politik i sitt försök att göra sig själva rumsrena, tonat ner den värsta delen av sin nationalistiska retorik, men under den sminkade ytan finns föraktet för de svaga och hatet mot de som är olika kvar. Förhoppningsvis ser fler människor nu vad det synsättet leder till och ifrågasätter sig själva, sina värderingar och sin politiska tillhörighet.