onsdag 12 juni 2013

Hur vi politiker skapar kannibaldroger

En del stater i USA har infört drogtester i skolan för att komma till rätta med det ökande missbruket bland ungdomar, och liknande förslag har förts fram i Sverige. Debatten handlar som vanligt om helt fel sak, dvs huruvida det är bra om unga människor tar farliga droger eller inte. Anledningen till att det är fel debatt är att nästan ingen förutom de mest extrema bland "drogliberaler" naturligtvis är helt överens om att det inte är bra att bruka farliga droger, särskilt inte när man är ung. En mer logisk fråga är vad för effekter drogtester i skolor har på unga människors användning av droger.

När jag först fick höra förslagen för några år sedan tyckte jag de var rimliga. Att det vore bra om ungdomar inte är drogpåverkade i skolan är rimligtvis något alla kan vara överens om, frågan är om det blir resultatet.

När man undersöker effekterna av drogtester så visar det sig att konsumtionen av droger inte minskar, men att de som använder droger byter till substanser som snabbare försvinner ur kroppen och är svårare att upptäcka. För att avgöra om experimentet gjort nytta måste man då såklart ställa följdfrågan: Vilka droger har ungdomarna bytt till?

Den vanligaste förbjudna drogen bland ungdomar över hela världen är cannabis. En av egenskaperna som cannabis har är att även om de kemikalier som orsakar ruset försvinner efter ett par timmar så finns icke aktiva restprodukter kvar i upp till flera veckor. Cannabis är med andra ord en drog som är lätt att upptäcka, samtidigt som det är den överlägset mest förekommande. Om man vill få människor att sluta bruka cannabis så fungerar drogtester i skolan. Rädslan för att bli upptäckt gör att många byter till andra droger.

Problemet är att nästan alla andra droger är farligare än cannabis. Tunga droger som kokain, alkohol och meta-amfetamin försvinner snabbt ur blodet och är svåra att upptäcka, men desto mer skadliga och beroendeframkallande. Drogtester ger alltså resultat, men inte ett resultat vi kan vara nöjda med. Dom enda vinnarna är de som vill sälja farliga droger till unga människor i riskzonen.

Samma problem återkommer alltid när vi försöker använda rättsväsendet och repression för att lösa ett folkhälsoproblem. Jakten på brukaren skadar både brukaren själv och samhället, medan vinsterna ökar på den svarta marknaden i takt med att straffen skärps. Ju hårdare straff, desto högre pris, desto mer vinst. Ur de kriminella gängens perspektiv är det bättre ju mer som totalförbjuds och ju hårdare straffen blir. När en langare åker in så står två nya redo att ta över den lukrativa handeln.

För att undvika straff mixtrar drogproducenterna oavbrutet med sina recept, vilket innebär att "samma" drog kan innehålla helt olika ingredienser och innebära helt olika risker. Precis som försäljning av träsprit och hembränt blir ett problem när människor inte har tillgång till kontrollerad alkohol, så blir konsumtionen bara farligare av totalförbud. Ingen drog blir säkrare av att produktionen överlämnas till hänsynslösa kriminella.

Utan den politik vi har idag hade vi aldrig haft kannibaldroger. Dessa oberäkneliga och svårbehandlade droger är ett direkt resultat av den hårda linje vi nu testat i fyra decennier. Kan vi testa en ny politik? Mitt enda krav är att den ger de resultat vi alla kan enas om att vi vill ha: Mindre skador från missbruk av droger och mindre kriminalitet. Om det sedan innebär att vi inte längre kan behandla missbrukare som lägre stående varelser så tycker jag det är ett pris vi får vara beredda att betala. Vi kan alltid hitta någon att sparka på, det måste inte vara dom som redan ligger, även om det är enklast. Vad sägs om att sparka lite på dom politiker som gett oss en av de sämsta resultaten i EU istället?

onsdag 5 juni 2013

En human drogpolitik baserad på vetenskap

Vägen till helvetet kantas av goda intentioner. Det är ett talesätt som de senaste årtionden tyvärr visat sig stämma in på svensk narkotikapolitik. Många goda intentioner och en vision om ett narkotikafritt samhälle har skapat ett samhälle utan plats för de som fastnar i missbruk och beroende. Det är dags att avkriminalisera innehav av narkotika för eget bruk.
Sedan 70-talet har ett konsensus kring drogpolitiken funnits i Sverige. Vi har lärt oss att alla droger är livsfarliga, att alla som använder droger är knarkare och att knarkare är farliga människor, inte människor i behov av hjälp. Politiker, media, skola och polis har slutit upp bakom visionen om ett narkotikafritt samhälle. En vacker vision med en god intention, som ofta är fallet med politik. Resultatet blev tyvärr det motsatta.
I dag är dödligheten bland narkotikamissbrukare dubbelt så hög som för bara tio år sedan, allt fler unga har testat narkotika och det tunga missbruket har fördubblats. Samtidigt har länder som valt att avkriminalisera och satsa på vård nått stora framgångar.
Nu har Miljöpartiet sin kongress och förslaget är att vår nya politik "bör utgå från de metoder som forskningen visat vara mest effektiva för att lindra skadeverkningarna av missbruk och beroende, både för samhället och för individen”. Samma politik Miljöpartiet driver i övriga världen och som i klartext innebär att missbrukare behandlas som sjuka, inte som kriminella. Anledningen att Miljöpartiet gör det är att forskningen dömt ut den politik vi har Sverige.
Ett land som valt att frångå förbudspolitiken är Portugal. Sedan 2000 behandlas inte längre den enskilde missbrukaren som kriminell. I stället för åklagare är det civila komissioner bestående av läkare, socialarbetare och jurister som ansvarar för fallen. Deras uppdrag är att se till att människor med ett skadligt bruk får adekvat vård. Målet var att minska antalet narkotikarelaterade dödsfall i landet. Alla undersökningar bekräftar att Portugal lyckats samtidigt som man inte sett någon markant ökning i skadligt narkotikabruk (EMCDDA 2012).
Det fanns en tid då vi trodde att tonårsgraviditeter och könssjukdomar kunde bekämpas genom att inte prata sex med våra ungdomar eller genom att skrämmas och hota med hemska konsekvenser om de prövade. Syftet gott, att skydda våra ungdomar, men metoden ledde till fler graviditeter och sjukdomar. Metoden fungerade inte då och gör det inte nu heller. På samma sätt som unga kvinnor tvingades till farliga och illegala aborter då, tvingas de i dag till prostitution som resultat av sitt narkotikamissbruk. I Portugal får dessa kvinnor i första hand socialt stöd och vård. I Sverige stämplas de som kriminella.
Det är dags för ett nytt sätt att tänka för att lösa de problem det gamla sättet att tänka har skapat. Det första steget är att ha en seriös och vuxen diskussion om hur vår drogpolitik ska se ut i framtiden. Vi vill se en mer human drogpolitik baserad på vetenskap, därför uppmuntrar vi miljöpartister att stödja partistyrelsens förslag.

----

Ovanstående publicerades som debattartikel i NT den 25:e maj 2013, signerad av mig och Arvin Yarollahi (MP), läkare. Tack till alla som stödde våra förslag på kongressen och som såg till att vi nu har en human drogpolitik baserad på vetenskap.

måndag 3 juni 2013

Gör hamnbolaget en 180-graders svängning om Esterön?

Förra sommaren hade jag en bra kontakt med företaget First Camp som jag försökte få att etablera en verksamhet på Esterön. Vi arbetade fram en bra idé om hur dom skulle kunna utveckla sin verksamhet och samtidigt också rusta upp och tillgängliggöra hela Esterön. Tyvärr hann vi inte bli klara med arbetet innan jag avgick, men jag förutsatte att det skulle fortsätta. Ett av problemen vi stötte på var bland annat att hamnbolaget motsatte sig att Esterön utvecklades.

Därför blev jag överraskad när jag ser i NT att förre VD:n för hamnbolaget säger såhär om läget på Esterön: "Som det är nu är det ett svek mot Norrköpingsborna" under rubriken "Kommunens ansvar att Esterön förfaller".

Anledningen till att Esterön inte används till rekreation är på grund av hamnbolaget som han tills nyligen var VD för inte ville det. Bedömningen var då att bolagets möjlighet att tillgodose framtida utbyggnadsbehov kunde äventyras om det fanns verksamheter på Esterön, och att man därför motsatte sig att öppna Esterön för rekreation.

Innebär det här att hamnbolaget ändrat sig, eller att förre VD:n ändrat uppfattning? Eller har han inte hört talas om frågan under sin tid som VD? Märkligt blir det i alla fall. Jag uppmuntrar First Camp att förnya sitt försök, om Norrköpings Hamn och Stuveri inte motsätter sig en utveckling av projektet borde det inte vara några problem att ro i hamn.

Något komiskt blir det när VD:n för bolaget som stoppat utvecklingen skyller på dom som försökt utveckla området, och menar att det är deras fel att ingenting har hänt.

onsdag 29 maj 2013

Orcher är inte onda (och blir inte snälla av stryk heller)

Idag kan man läsa följande citat i Aftonbladet:


"– Jag har ju orchernas version, men jag vill inte föregripa utredningen"

Jag har alltid upprörts över vår diskriminering av orcher. Bara för det finns orcher som är kriminella eller brukar våld innebär ju inte det att alla orcher är onda, lika lite som att alla alver är kloka och alla dvärgar är giriga. Det är en självklarhet och en fråga om rättssäkerhet att ingen ska diskrimineras pga etnicitet, och att man är oskyldig tills motsatsen är bevisad.

Dessutom visar all forskning att orcher inte blir snällare eller mår bättre av att man plågar dom eller tvingar ner dom under jorden. Istället riskerar dom att falla offer för kriminella nätverk och maktgalna trollkarlar. Det vinner ingen på.

När man forskar på var orcher kommer från visar det sig dessutom att de från början är alver som råkat illa ut. Tänk på det ni som har turen att vara alver just nu. Om du fick veta att någon du älskar hade råkat illa ut och blivit orch, skulle du vilja att vi lät Sauron och Saruman ta hand on henom? Att vi försökte hugga huvudet av henom eller att vi spärrar in henom i underjorden? Att vi förklarar att om man blir orch får man skylla sig själv och inte förvänta sig något annat än våld och förföljelse från oss riktiga människor?

Därför är det samtidigt tragiskt att samma person slår fast:


– Orcher ska ju förgöras, det vet barnen. Men vissa barn sköter sig inte. De slänger sten och slår på orcherna med pinnar. De blir helt enkelt en risk för både orcherna och för varandra och får inte vara kvar.

Jag tycker vi borde ha en politik som bygger på humanism och vetenskap och som försöker minska lidandet för både orcher, dvärgar, alver och alla andra medvetna varelser. Jag tror inte på ett samhälle fritt från orcher. Jag tror inte heller vi får färre orcher genom att plåga och stöta ut dom, eftersom det i dom flesta orchers fall är just lidande och utanförskap som gjort att dom är orcher idag. Eftersom vem som helst dessutom kan bli orch och dom flesta redan känner någon som är det, så borde det ligga i allas intresse att vi får en mer human politik. Orcher är inte födda onda och blir inte heller snälla av stryk.

måndag 27 maj 2013

Dubbelmoral och hyckleri bland Sossarna i Norrköping

Kikki Liljeblad är ordförande för både Socialdemokraterna och Kultur- och fritidsnämnden. Uppenbarligen har dessa prestigefyllda uppdrag med alla dess privilegier gjort att hon fullkomligt tappat kontakt med verkligheten. Det märks när man läser hennes senaste blogginlägg, där hon redan i rubriken slår fast att "Om kultur ochfritidsnämnden får mer pengar kommer vi ligga mer med varandra".

Jag är ingen moralist och har självklart inga invändningar mot att nämndledamöter ligger med varandra. Men när Kultur- och fritidsnämndens ordförande går ut och ber om mer pengar till det när flera verksamheter i kommunen med underskott då reagerar jag.

Istället för att be om mer pengar att ha sex för själva kan väl Kultur- och fritidsnämnden presentera sina förslag för hur man ska få andra att ha mer sex. Självklart har priviligerade fritidspolitiker som spenderar kvällar tillsammans i romantiska miljöer inga problem att bli sexuellt tillfredsställda, men för oss som lever i verkligheten är det inte alltid möjligt. Att nämnden då äskar pengar för att ha ännu mer sex upplever jag nästan som provocerande. Hur kan man när den sexuella situationen ser ut som den gör vilja ge mer till de som redan har mest?

Men Kikki slutar inte där. Angående att svenskar inte längre ligger med varandra säger hon:

Några hävdar att det inte blir några barn gjorda vilket i sig är ett stort problem.

Denna "någon" som har fräckheten att hävda att mindre sex också leder till färre barn (och därför skadar tillväxten) är Aftonbladet. Som vanligt väljer den ansvariga politikern att försöka blanda bort korten och skyller på media. Enligt Kikki är det verkliga problemet uppenbarligen att media "hävdar" att mindre sex leder till färre barn (något jag anser är ett statistisk säkerställt faktum och inte en åsikt). Man vill skjuta fokus till budbäraren istället för att ta tag i problemet: Att den sexuella njutningen minskat för alla oss som inte har turen att sitta i Norrköpings kultur- och fritidsnämnd.


När en ordförande och sekreterare i en nämnd nyligen gifte sig (på sin fritid och för sina egna pengar) krävde sossarna att en av dem skulle sluta. Är man miljöpartist får man visst inte gifta sig, men uppenbarligen är det okej att ha orgier för skattepengar under nämndsammanträdena bara man är socialdemokrat. Dubbelmoral, hyckleri och/eller syftningsfel verkar vara normen i sosse-eliten.

***********************

TILLÄGG:
Kikki påpekade vänligt att ironi inte alltid går fram så bra i text. För tydlighetens skull vill jag då klargöra följande:

- Att jag inte på allvar tror att ledamöterna i KFN har sex på sina sammanträden
- Att jag inte heller tror att Kikki eller någon annan i KFN kommer att prioritera ledamöternas egna sexliv om KFN skulle få en utökad budgetram
- Att jag inte tror att fritidspolitiker lever privilegierade liv eller umgås i särskilt romantiska miljöer (om man inte råkar gå igång på kommunala kontor och offentliga möteslokaler).
- Att jag inte är sur över att en sosse inte tyckte det var okej att jag och Lina gifte oss

Sist men inte minst tycker jag inte heller att Kikki tappat kontakten med verkligheten. Tvärtom tyckte jag Kikkis bloggpost var fantastiskt delvis just för att den var så djupt förankrad i verkligheten, medan mina egna lätt försvinner iväg i teoretiska resonemang och misslyckade försök att vara rolig. Anledningen till att jag bloggade om den var för att locka fler att läsa den.

Samtidigt kunde jag naturligtvis inte låta blir att göra mig lustig över den enda karaktärsbrist jag hittills upptäckt hos Kikki: hennes förmåga till hysteriskt roliga syftningsfel. I övrigt instämmer jag till 100% i allt hon skriver, men jag börjar också fundera på en sak: Var går gränsen mellan att vara en klok och modern ung kvinnlig socialdemokrat och att vara Miljöpartist? Jag kan inte se någon skillnad.

torsdag 10 januari 2013

Bra av Centern, dåligt av Sverige


Sedan Centerns utkast till idéprogram presenterades har i stort sett hela det mediala och politiska etablissemanget tävlat om att avfärda och förlöjliga allt som sticker ut eller är nytt. Det finns någon form av upprördhet över att ett politiskt parti presenterar idéer som inte följer exakt i den svenska mittfåran. Man tycker inte bara att idéerna är dåliga, utan tycker att dom inte borde få presenteras. Det är inte bara så att du har fel, du får inte tycka så, och gör du det så ska du hålla käften. Det är knappast ett intellektuellt debattklimat.

Själv tycker jag det är uppfriskande att en politisk debatt äntligen handlar om det som faktiskt är politiska frågor. Inte huruvida man ska ha 100kr mer eller mindre i plånboken, utan vilken typ av idéer vi vill bygga vårt samhälle på. Anledningen till att Centern plötsligt överväger radikala ändringar i sin politik är såklart det svikande väljarstödet, och det faktum att de gamla kärnväljarna är en minskande grupp som inte längre räcker för att hålla Centern i riksdagen. Men oavsett varför det sker tänkte jag åtminstone bemöta förslagen utifrån deras innehåll. Jag tycker nämligen att det är ett större problem att vi har ett anti-intellektuellt debattklimat än att ett litet parti presenterar idéer som en del tycker är tokiga. Så låt oss titta lite på de mest kontroversiella punkterna:

Fri invandring
Nu tillhör jag redan ett parti som tycker att människor ska få röra sig fritt och bo var de vill. Det vore trevligt om vi blev flera. Framförallt bygger motståndet mot den här idén på en helt absurd uppfattning, nämligen den att Sverige omedelbart skulle översvämmas av utlänningar om vi inte försöker hindra människor från att flytta hit. Sanningen är att nästan alla människor i hela världen har två saker gemensamt. Dom vill bo i det landet dom är födda, och dom har ingen aning om vad Sverige är.

Det står ingen armé av utlänningar vid vår gräns och hoppas på att politikerna ska öppna gränserna så de kan rusa in, sno våra jobb, våldta våra kvinnor och leva på socialbidrag. Tyvärr tror jag inte antalet människor som flyttar hit skulle öka så markant, men det skulle bli smidigare, enklare och bättre för dom som valde att göra det.

Möjlighet till månggifte
I den här frågan finns det enligt mig bara två rimliga ståndpunkter. Antingen är man positiv, eller så bryr man sig inte. Människor har idag tack och lov friheten att älska och bo tillsammans med vem dom vill och hur många dom vill. Det kan inte på något sätt vara min sak att lägga mig i hur andra vill organisera sitt kärleksliv. Jag drabbas på inget sätt av att Kalle och Ola gifter sig, eller att Kim, Robin och Zaid gör det.

Jag väljer att vara positiv till att fler människor får friheten att gifta sig med människorna dom älskar. Tycker du inte om månggifte så är ju lösningen enkel, gift dig inte med mer än en person. Ingen kommer att tvinga dig. 

Avskaffande av skolplikten
Det här förslaget har avsiktligt misstolkats som att C inte vill att barn går i skolan. Läser man programmet förstår man att det inte är fallet. Det handlar istället om att öka föräldrarnas ansvar, elevernas frihet och skolornas möjlighet att anpassa sin utbildning. Jag tycker intentionerna är bra, även om jag är osäker på att ett avskaffande av nuvarande skolplikt är rätt metod att nå de målen. Men frågan är värd att diskuteras, särskilt med tanke på att Sveriges skola under kapten Björklund utvecklats i fel riktning.

Federalism
Återigen inte ett särskilt kontroversiellt förslag. Centern tror att beslut blir bäst om de fattas så nära de som påverkas som möjligt, en värdering som Miljöpartiet delar. Det är inget nytt. Om man väljer att kalla det för federalism eller decentralisering är en smaksak.

Platt skatt
För mig är det en god idé med den progressiva skatt som vi har idag och jag stödjer inte förslaget om en platt skatt. Men förslaget är ganska vanligt och det är rimligt att åtminstone ett av sveriges åtta riksdagspartier driver frågan.


Det känns naturligtvis lite märkligt att ägna en lång bloggpost åt att försvara ett annats partis impopulära åsikter. Det rimliga kanske vore att sälla sig till mängden av kritiker eller skadeglatt titta på medan drevet attackerar ens politiska motståndare. Men för mig är det den sämsta sidan av politiken. Jag tror att nästan alla som är politiskt aktiva eller engagerade vill göra Sverige till ett bättre land. Vi som land vinner inget på att försöka döda möjligheten till konstruktiv diskussion eller omedelbart avrätta och förlöjliga idéer som sticker ut. Det är inte modernt och det är inte värdigt ett demokratiskt och progressivt land.

Två kvinnor sticker ut från mängden och vågar tycka att idéerna är värda att diskutera, och att politisk diskussion är bra. Den ena är Lena Melin på aftonbladet och den andra är Kikki Liljeblad, ordförande för Socialdemokraterna i Norrköping. Intelligenta och balanserade kvinnor båda två.

Artiklar: DN 1, 2,  SvD, AB 1, 2