Sjukhuset och staden

Både norr och söder om Vrinnevisjukhuset pågår idag planering för att kunna utveckla området och integrera sjukhuset i staden. I den norra delen hade vi nyligen en arkitekttävling som planeringen kommer att utgå från, och i den södra räknar vi med att ha en färdig detaljplan i sommar. Campus Norrköping har till exempel en enorm konkurenskraft just i och med sitt centrala läge, vilket gynnar både universitetet och staden. Att de viktiga funktionerna och de kontaktintensiva verksamheterna finns inne i stadskroppen är oerhört viktigt för stadens utveckling.

När mycket av staden planerades och byggdes resonerade man inte så. Istället för en sammanhängande och hållbar stad valde man att bygga separerade enklaver. I Norrköping lade man sjukhuset, en av stadens viktigaste funktioner och största arbetsplatser, utanför stadskroppen. I Linköping gjorde man samma misstag med universitetet. Idag skulle vi aldrig komma på tanken att göra det utan arbetar istället med att försöka reparera de misstagen som begicks.

Därför blev jag lite oroad när jag häromveckan såg ett utspel från en Finspångspolitiker som ville att Landstinget ska placera sin nya vårdcentral utanför Finspångs kärna. Det skulle dels skapa ökad trafik och onödigt bilberoende, men också innebära att Finspång missade alla de fördelar och synergier det innebär för stadskärnan att ha en sådan verksamhet.

I dagens NT och Folkblad kan jag däremot läsa att Miljöpartiet i Finspång argumenterar för en central placering, och varför det är bättre både för verksamheten, staden och invånarna. Jag hoppas att Finspång går på Miljöpartiets linje och inte upprepar de misstag Linköping och Norrköping har gjort.