Hur står det till med integriteten?

Christian Engström och Mikael Nilsson från Piratpartiet skriver i dagens DN att inget block står upp för medborgarnas rätt till privatliv. När jag först läste det blev jag lite irriterad, för jag tänkte att både MP och V ju faktiskt driver integritetsfrågorna ur medborgarnas perspektiv. Sedan insåg jag att det stod "block" och då får jag ju ge Christian och Mikael rätt. Inget block står upp för rätten till privatliv. Men det är egentligen inte så konstigt.

Att det blå blocket inte gör det kan man faktiskt inte klandra dem för. Moderaterna styr Alliansen och Moderaterna stöder både FRA-lagen och IPRED. De kan självklart inte stå upp för medborgarna i den frågan, det vore ju som att minkfarmarna skulle bojkotta sig själva.

Att det Rödgröna blocket inte står upp för medborgarna kan man däremot kritisera dem för. I och för sig är det inte helt sant. Miljöpartiet driver frågan och säger:

Staten ska inte ägna sig åt massavlyssning och slentrianmässig övervakning av sina medborgare. Vi vill förbättra skyddet för den personliga integriteten och avskaffa både FRA- och IPRED-lagen.

Vänstern är inte lika konkret men skriver i sitt valmanifest:

Alla människor har rätt till en bred privat sfär som skyddas på praktisk och principiell grund. Det måste vara en grundsten i ett fritt, demokratiskt samhälle. Den smygande utvecklingen mot ett kontrollsamhälle är en realitet. Den måste vändas. Vi kan inte titta på och i efterhand säga att det ”bara blev så”. Det behövs en frihetsrörelse för personlig integritet.

Vänstern borde dessutom ha eget intresse av att driva frågan hårdare, vi vet ju vilka det är som brukar bli avlyssnade och åsiktsregistrerade i Sverige.

Men visst, som helhet har inte vi Rödgröna gjort integriteten till en valfråga, och det beror självklart på två saker. Dels att Socialdemokraterna är kluvna i frågan, Bodström var ju drivande i frågan om EU:s datalagringsdirektiv. På "fel" sida alltså. Den andra anledningen är såklart valtaktisk. På samma sätt som inget politiskt parti utom MP vill prata om miljö och klimat, vill inga etablerade partier prata integritet.

Det är egentligen självklart. Eftersom Miljöpartiet har ett så överlägset förtroende hos väljare i miljö- och klimatfrågor vill ingen annan prata om det, för all uppmärksamhet gynnar Miljöpartiet. På samma sätt gynnas Piratpartiet av att det pratas integritet.

Men gör inte jag då bort mig som bloggar om det? Jo, ur en ren valtaktisk synvinkel så gör jag kanske det. Även om jag inte tror att någon Miljöpartist blir pirat, eftersom MP redan driver samma frågor, finns ju risken att obestämda väljare tar PP's valsedel istället för vår. Men frågan är för viktig för att man ska ta sådana valtaktiska hänsyn. Vi behöver faktiskt prata om frågan. Och partierna behöver faktiskt både utvärdera sin politik och berätta för väljarna var de står. Om nu FRA-lagen, datalagringsdirektivet och IPRED är så viktiga och nödvändiga, varför kan vi inte prata om det då? Borde inte de partier som drivit det vara stolta och skryta över hur bra det är?

Som Miljöpartist behöver jag inte oroa mig, det behöver nog inte Vänsterpartister heller, men alla de andra partier som antingen aktivt eller passivt stött kan nog behöva göra det. Jag tror knappast att 90% av Sveriges befolkning stödjer massavlyssning, razzior mot fildelare eller att FRA säljer information om Svenskar till CIA. Trots att 90% av de som sitter i riksdagen är med i partier som gör det. Och det enda positiva resultatet av allt detta är väl egentligen att ungdomar fått ytterligare en bra anledning att engagera sig politiskt.