Alternativ till rättvisa?

Nu har vi tagit beslut i Kommunstyrelsen om att höja Norrköpings Kommuns etiska ambitioner ytterligare. Sedan 2007 är Norrköping en Fair Trade City tillsammans med 40 andra svenska kommuner. Förra året var 97% av det kaffe som kommunen upphandlade etiskt, 38% av bananer, 31% av choklad och 14% av té. Nu höjer vi målen till 100, 50 och 25% som ska uppnås inom två år. Samtidigt börjar vi också ställa krav på textilier. Alla profilprodukter med kommunens logga och en fjärdedel av arbetskläderna ska vara etiskt certifierade till 2013.

Märkligt nog var detta något som Alliansen (med undantag av KD) var emot. Utan diskussion lämnade de in ett yrkande om att Norrköping ska lämna FTC och reserverade sig mot beslutet att höja de etiska målen. Medan allt fler människor engagerar sig i internationella rättvisefrågor, handlar etiskt och ekologiskt, så finns det alltså de som inte bara låter bli utan aktivt är motståndare till det. Självklart kostar det lite extra, men varje krona du sparar på att handla får de fattiga i andra länder stå för. Frihandel innebär inte frihet för människorna som arbetar, utan bara frihet för multinationella företag att hänsynslöst utnyttja arbetskraft och exploatera ekosystem bortom bristningsgränsen. Kortsiktiga vinster får gå före långsiktig hållbarhet och ekonomisk utveckling i länderna som behöver det som mest.

Ingen motivering gavs och inte heller kan det vara en "ideologisk" fråga eftersom flera Alliansstyrda kommuner, däribland Linköping, också jobbar aktivt med dessa frågor. Det borde vara en självklarhet att en kommun också tar ett moraliskt ansvar för sin konsumtion.