Partier i utveckling

Moderaterna och Miljöpartiet är de två partier som växer idag, men med helt olika förutsättningar. Moderaterna sitter i regeringsställning och har genomfört i stort sett alla reformer de gick till val på 2006. Utvecklingen av partiet har varit från ett gnälligt parti i opposition till ett parti som framförallt lägger fokus på att ta ansvar för makten och förvaltandet av system som de byggt. Kritiken handlar om att de har slut på idéer och att de inte brinner, ingen påstår däremot att de är oseriösa eller inte tar ansvar.

Miljöpartiet sitter i opposition i riksdagen och det präglar både tankar, idéer och retorik. Men hur kommer det att se ut 2014? Jag tror att chansen är rätt stor att Miljöpartiet utgör regeringsunderlag efter nästa val, oavsett hur det går för de två stora partierna. Både Moderater och Socialdemokrater får svårt att bilda regering utan Miljöpartiet nästa val.

Därför tycker jag det är bra med det initiativ Miljöpartiet nu tagit, att ta fram ett nytt partiprogram i en bred demokratisk process. Jag hoppas också att fokus för riksdagsgruppen ligger på att föra fram konstruktiva förslag som människor kan förstå, identifiera sig med och stödja. Att stödja eller söka stöd hos regeringen för att få genom egna förslag, eller att göra regeringens förslag grönare och bättre är också viktigt. Jag röstade på Miljöpartiet till riksdagen för att de skulle göra Sverige grönare och bättre, och det går att göra även i opposition, om man är konstruktiv.

Samtidigt sitter ofta kulturen kvar. Miljöpartiet är sprunget ur en proteströrelse. Även om vi är många som anslutit till partiet efter att vi blev mer konstruktiva lever sådant självklart kvar. En del ser det också som politikers roll att fokusera på brister. Jag håller delvis med om det. Självklart måste vi kunna analysera och identifiera brister i vårt samhälle och våra system, men det finns något som är ännu viktigare: Att komma med förslag som är realistiska, verklighetsförankrade, gör världen bättre och som kan få stöd av en majoritet. Det är som jag ser det det största ansvaret för oss som är politiskt aktiva.

Förra veckan tillbringade jag tre timmar på ett mp-möte och när jag gick därifrån reflekterade jag över en sak. Under dessa tre timmar av politiskt diskussion hade ingen fört fram någon ide som han eller hon vill genomföra. Vi hade lyckats identifiera många problem och hittat många argument mot andras förslag, men inte tagit fram några egna. Vi hade ägnat hela kvällen åt att försöka lista ut vad vi är emot.

Politiskt ledarskap kan inte handla om vad man är mot och vad man inte vill göra, det måste handla om vad man vill göra och hur man ska genomföra det. Vi kan ha hur många argument som helst mot saker, men om vi ska vara ett förnyande och förändrande parti tror jag vi måste fokusera på vad vi vill istället för vad vi inte vill.

Även om vi är i opposition i riksdagen är vi med och styr de flesta landsting och 98 kommuner, däribland Norrköping. Där kan vi inte ägna oss åt oppositionspolitik eller sätta oss på läktaren och gnälla. Vi måste jobba fram förslag som är realistiska och genomförbara, som vi kan få med oss andra partier på. Vi måste visa att vi både kan leverera konstruktiva förslag och ta ansvar för den makt vi fått av väljarna. Vi kan inte längre vare en proteströrelse utan vi måste vara en rörelse som kan skapa förändring och utveckling.