Fri parkering för "miljöbilar"?

För ett antal år sedan infördes fri parkering för så kallade miljöbilar. Anledningen var såklart att uppmuntra folk att köpa bilar med mindre utsläpp av gifter och växthusgaser. Nu föreslår Tekniska Nämnden att kommunen tar bort den möjligheten som del i ett sparpaket som behövs för att få budgeten i balans.

Idag är det över 3000 bilar som har fri parkering och definitionen på en "miljöbil" är väldigt generös. Majoriteten av alla dessa bilar drivs till exempel på bensin. Idag när det finns både biogasbilar och elbilar på marknaden känns inte det så modernt. Även den bästa bensindrivna bil är fossil och därmed inte hållbar. I miljöpartiet pågår dessutom en diskussion om huruvida det egentligen finns någonting som kan kallas "miljöbil". Även en elbil eller biogasbil kräver ändliga resurser att framställa och oavsett vilket tar den upp plats och sliter på gator på samma sätt som en bensinbil.

Samtidigt handlar Miljöpartiets politik om att göra det enklare för människor att leva hållbart. När det gäller transporter handlar det då om att göra mer hållbara sätt att röra sig enklare, mer tillgängliga och mer attraktiva. Idén att alla skulle kunna klara sig utan ett motordrivet individuellt fordon är inte realistisk, i alla fall inte inom den närmaste framtiden. Därför borde vår politik också handla om att försöka påverka och göra det enklare att välja det mest hållbara transportsättet för bilar också.

Därför tycker jag att vi istället för att ta bort möjligheten till fri parkering ska skärpa definitionen av vad som är en miljöbil så den bara innefattar biogasbilar och elbilar. Det skulle innebära att vi kan tillgodogöra oss 90-95% av besparingen och samtidigt uppmuntra människor att köpa det allra mest hållbara. Vad tycker du?

Omröstning - Tekniska Nämndens budgetprioriteringar

Nämnden har i sin budget valt att göra 4 av 6 besparingar. De man valde att inte göra var färdtjänsten och skolskjutsen. Det känns bra ur ett socialt och moraliskt perspektiv att man inte sparar på det som berör de allra yngsta och de allra äldsta. Man sparar alltså dels genom att höja parkeringsavgifterna, men också genom att dra ner på kollektivtrafik, stadsmiljö och natur samt vägunderhåll.

Omröstningen på min blogg rankade åtgärderna i följande ordning, från mest populär till minst:

1. Parkeringsavgifter (65%)
2. Skolskjuts (25%)
3. Kollektivtrafik (14%)
4. Stadsmiljö/natur (11%)
5. Färdtjänst (11%)
6. Vägunderhåll (8%)

Att höja parkeringsavgifter var alltså den åtgärd som föreslogs överlägset oftast. Mest förvånande tycker jag är att så många föreslog neddragningar inom skolskjutsen, och att vägunderhållet prioriterades så högt.

Den genomsnittliga röstaren röstade bara på 1,37 av de 6 förslagen, medan nämnden har beslutat om 4. Kanske borde jag ha gjort så man var tvungen att välja minst två alternativ. Ännu mer intressant hade varit om man kunnat välja exakt hur mycket man vill spara/höja och vilka konsekvenser det får. Nämnden måste nämligen spara 31 miljoner och det låter sig tyvärr inte göras med bara åtgärder inom ett område.

Detaljplan för Svärtinge 1:6

Just nu arbetar Stadsbyggnadskontoret med att ta fram en detaljplan för att ge möjlighet till utveckling av den delen av Svärtinge som ligger mellan Glan, Finspångsvägen och Stugvägen. Syftet är att skapa möjlighet till handel och service, att bygga fler bostäder, en förskola, att ge möjlighet för skolan och fotbollsföreningen att utveckla sin verksamhet. Samtidigt som vi tillvaratar miljö-, natur- och rekreationsintressen. Det är helt klart ett utmanande uppdrag med många faktorer att ta hänsyn till.

Under planprocessens samråd har det framkommit en mängd bra och kloka synpunkter. Den västra delen av detaljplanen är förhållandevis enkel. Där handlar det om att skapa möjlighet för en förskola, centrumhandel och ett antal bostäder. Samtidigt som man ökar kvaliteten på och tillgängligheten till naturområdet kring Glan. Den östra delen är mer komplicerad. Där krockar intresset för rekreation, naturvärden och miljö med intresset för utveckling av fotbollsverksamheten och skolan.

I det ursprungliga förslaget tas en väldigt stor del av marken i anspråk av utbyggnaden av fotbollsplaner och en sporthall. Det påverkar dels natur- och miljövärden, men också de boendes möjlighet till rekreation och friluftsliv. Samtidigt är det självklart också viktigt att fotbollsverksamheten för unga kan utvecklas och att skolan kan erbjuda barnen bra aktiviteter. Som vanligt handlar det inte om att välja mellan bra och dåligt, utan om att väga flera värdefulla saker mot varandra och försöka hitta så bra gemensamma lösningar som möjligt. Vilket gör att samråd och medborgardialog blir ännu viktigare än vanligt.

På besök i paradiset

Om jag ska vara helt korrekt så var det ett besök i Örebro, men inramningen var ganska paradisisk. Jag besökte nämligen Bovierans nyöppnade hus där folk började flytta in i veckan. Konceptet är väldigt spännande och handlar om att skapa en harmonisk och stimulerande gemensam miljö för de boende. Där den traditionella innergården är inglasad, grön året runt, och inte heller så traditionell. Snarare tropisk och exotisk. Det andra som imponerar är hur de lyckats hålla nere både kostnaderna och energianvändningen (57kwh/m2) vilket gör den tillgänglig för en stor målgrupp och bra ur ett hållbarhetsperspektiv.

Det skulle vara kul att kunna erbjuda den här typen av boende till Norrköpingsbor. Det finns stor efterfrågan på seniorboende i stan och där kan Bovieran komma in som ett spännande alternativ. Den härligt gröna innergården skapar också fysiskt välmående och stimulerar till sociala möten, något som vi måste lägga större vikt vid när vi utvecklar staden. Därför tittar vi nu på om Bovieran skulle kunna passa in i något av våra projekt t.ex i Södra Vrinnevi, eller kanske Brånnestad.

Norrköpings attraktiva innerstad

Onsdagens ledare i NT påstår att höjda parkeringsavgifter i City skulle döda Norrköpings stadskärna. Att billiga parkeringsplatser är det som lockar människor till vår stad. Att Norrköpings kärna är så oattraktiv att ingen är beredd att betala tio kronor extra för att åka dit med bil. Jag håller inte med.

Attraktivitet och en levande stad skapar vi genom vackra hus, välplanerade torg och parker för vuxna och barn, mångfald och skönhetsupplevelser som samspelar med sin omgivning och människor. Framförallt skapar vi det med människor. Människor som promenerar, handlar, smiter in på ett café eller träffar en kompis på en uteservering. Det skapar attraktivitet och livskvalitet.

Norrköping har en bra grund att stå på med sin rika historia. Trots misstaget med rivningsvågen har vi ett fantastiskt kulturarv som vi lyfter och förädlar. Runt Knäppingsborg och inom Industrilandskapet, utmed strömmen och i City. Samtidigt ställer vi om Norrköping till en mer hållbar stad genom att göra det lättare att gå, cykla och åka spårvagn. Vi gör det möjligt för fler att röra sig tryggt och säkert i en attraktiv stadsmiljö. Det vinner hela Norrköping på.

Tron på bil, miljonprogram och fabriker som ekonomisk motor i byggandet av stad är för länge sedan övergiven. Den lever bara kvar i sinnet på de som fastnat i sina politiska dogmer. Som inte ser till verkligheten, värdet och vetskapen om hur man skapar förutsättningar för en riktig stad. En stad som lockar till kreativitet och möten. Det är dit både människor och företag söker sig. Där finns den ekonomiska utvecklingen i den moderna staden.

Möten, handel, uteserveringar och upplevelser skapar en levande stadskärna. Människor i rörelse skapar en levande stadskärna. Bilar och parkeringsplatser är bara ett av alla sätt att ta sig till den. Det är också det sämsta sättet ur miljösynpunkt, hälsosynpunkt och ur ett skönhetsperspektiv. Därför prioriterar vi nu gång, cykel och kollektivtrafiken före bilen. Baserat på vad vi lärt oss av historien och vad forskningen säger om framtiden. Både för miljön, människorna och stadens skull.

Folk åker inte till staden för billiga parkeringsplatsers skull. Norrköping ska inte vara, och kommer aldrig någonsin igen att vara något grått lågbudgetalternativ. Vi är ingen Sovjetisk fabriksstad. Vi är en vacker och spännande stad. Där stadskärnan är vår stolthet och vårt ansikte mot omvärlden.

Nu vill vi göra mer för att fortsätta utveckla, modernisera och göra den ännu mer attraktiv på ett hållbart sätt. Och vi kommer att göra mer. Fler gångstråk för handel och nöjen, mer grönska, mer mötesplatser och mer upplevelser. Med respekt för vår historia ska vi fortsätta bygga framtiden så att även våra barn och barnbarn kan få förmånen att växa upp och leva i en av Sveriges mest attraktiva och hållbara städer.

Lite enklare att förstå höjda P-avgifter

Vi börjar med förutsättningarna. Norrköpings kommun behöver spara pengar. Trots att det "går bra för Sverige" går det inte så bra för kommunerna. Alliansregeringen väljer att använda statens pengar till skattesänkningar istället för att ge dem till kommunerna. Alla som röstade på Alliansen visste att de prioriterade "mer pengar i plånboken" och de vann ett i ett demokratiskt val. Det är ett demokratiskt beslut som vi kommunpolitiker får rätta oss efter oavsett vad vi tycker. Så ska det vara.

Kommunen har lite förenklat tre ansvarsområden. Utbildning, omsorg och samhällsbyggnad. När vi nu tvingas spara tvingas vi också prioritera. Vi valde att spara mindre på utbildning och omsorg, och mer på samhällsbyggnaden.

Tekniska Nämnden får ungefär 90% av pengarna som Kommunfullmäktige fördelar till samhällsbyggnad, resten går till planering och myndighetsutövande. De tvingas nu spara väldigt mycket. Då har man valt att både skära ner på sina utgifter och öka sina intäkter för att resultatet ska bli så bra som möjligt. Utgifterna är till exempel skolskjuts, färdtjänst och underhåll av gator, parker och torg. Intäkterna är P-avgifter och andra taxor.

Man kan inte BÅDE få mer i plånboken OCH mer skattesubventioner eller offentlig service. Man måste välja. Självklart kan kommunen höja skatterna för att hålla parkeringsavgifterna nere, men det är det inget parti som har föreslagit ännu. Faktum är att alla förtroendevalda för alla partier inser detta i nämnden. Ingen i nämnden har föreslagit att inte höja avgifterna. Gör vi inte det måste vi skära ner mer på annat. Man kan inte får mer och betala mindre. Nu har de flesta i Sverige röstat på "betala mindre till samhället" och då får man också mindre av samhället samtidigt som en del saker blir dyrare.

För den som vill grotta ner sig i frågan kan man ladda ner kommunens budget och läsa mer om Tekniska Nämnden. Kommunfullmäktige kommer att fatta beslut om taxan i början på sommaren, så fram tills dess kan man komma med förslag på hur man skulle kunna antingen öka intäkterna eller skära ner på utgifterna. Områdena man har att välja mellan är stadsmiljö och naturvård, vägar och trafik, skolskjuts, färdtjänst och kollektivtrafik.

Tips till Fredrik om han vill hjälpa undersköterskor och lärare

Läste att anledningen till den senaste skattesänkningen är att Fredrik vill att det ska löna sig mer att arbeta, för undersköterskor och lärare. Det låter väl sympatiskt tycker jag, att han vill att människor som gör något så viktigt som att undervisa eller vårda andra människor ska få lite mer pengar.

Men om man nu vill att de som jobbar inom skola och vård ska tjäna mer, borde man inte höja deras löner? När man sänker skatten för de som tjänar pengar innebär det ju att alla som tjänar pengar får mer i plånboken, men den offentliga sektorn som betalar all vårdpersonal och all utbildningspersonal får mindre.

Om man nu har till exempel 5 miljarder över att spendera och vill att det ska löna sig för just lärare och sköterskor är det väl vettigt att man använder dem till just det. Istället för att de som tjänar mest, vilket ju knappast är undersköterskor, ska få den största biten av kakan. Dessutom innebär ju de sänkta skatterna att man INTE har råd att vare sig höja lönerna eller anställa mer av just de grupperna.

I realiteten tar man alltså pengarna från just sköterskor och lärare. Sedan delar man ut dem enligt principen att den som redan tjänar mest också är den som behöver och förtjänar det största tillskottet.

Fredrik, det är inte så himla svårt. Om du vill att det ska löna sig mer för en sköterska att arbeta så använder du pengarna till att höja hans eller hennes lön. Du behöver inte ta en omväg över en skattesänkning och riskera att tappa större delen av pengarna i plånboken på de som redan tjänar mest. Jag tror faktiskt inte så många i Sverige skulle ha något emot att du gjorde det mer lönsamt att vara lärare eller undersköterska, om du verkligen gjorde det.